torsdag 20 januari 2011

Jag e inte Ajjoooooooooooon!




Blir dötrött. Alltså trött bara på att de där vuxna inte fattar. jag är faktiskt inte Aron hela tiden. Mamma ropade på Aron en dag. Aron var borta men det fattade inte hon. Hon kom ut i hallen där jag stod med mina magiska skor, ett trollspö i högsta hugg och manteln över axlarna. Så log mamma, som hon så ofta gör.
"Men Äääääääääääsklingen, vad gör du för något spännande och kuuuuuuuuuul?"
(Varför ska de alltid prata med DEN DÄR rösten. Så gör typ alla vuxna man träffar. Inte pratar de väl så med statsministern?).
Eeeeh, spännande och kul? Det var minsann blodigt allvar. Mina bundsförvant igelkotten hade försvunnit och jag, den jättejättejättegamla kamelen Pontus Svensson, fick rycka ut.
"Vad ska du med skohornet till?" frågade mamma.
Skohornet????????? HA kallar du MITT trollspö för skohorn tänkte jag.
"Mamma, du får stanna där. Kamelen kommer strax. Jag e inte Ajjon."
Då verkade hon fatta min mamma. Hon är ganska smart emellanåt. Hon tog fram ett lejon och en älg och det var döbra. Vi behövde vara några stycken för att kunna leta upp lille igelkotten. Sen hade vi kramkalas i sängen.
Det är mysigt. Har alltid tyckt om att gosa men det blir bara mer och mer mysigt ju äldre man blir. Och mamma är också bra på att mysa och ta hand om mina djur.
Jag tycker mycket, mycket om djur. Vargen ska vara i sin skog och yla, tigern och lejonet ska få springa fritt och ryta och skrämmas, fåglarna är så små och jättegulliga och flyger så högt och säger "piiiiiiiiiiip"....Skulle kunna prata i evigheter om djur och hur de pratar med mig och jag med dom.
Ja så här är mitt liv just nu. Ibland lite komplicerat när de vuxna inte fattar NÄR det är allvar och NÄR jag låtsas. Typ som mormor kom häromdagen och frågade:
"Är du Morran nu?" Bara för att jag hade Morran på min badrock. Då fick jag stanna (jag springer mest hela tiden annars), vända mig om och sätta mig på huk (så gör de vuxna när de vill att man ska fatta) och säga:" Jag är Ajjon."
Visst är de lustiga? Jag ska aldrig bliva stur, får äta en krumelur. Pippi äger.

Puss och Kram
Ajjon Jubat

1 kommentar:

Caroline sa...

Ha ha ha..Pontus Svensson alltså...