onsdag 27 april 2011

Min stora passion är mitt jobb



Tänk så lite jag skriver om det som är min största passion här på min blogg.
Det är nog bara för att jag knappat tänker på att det finns där. Ständigt så finns det musik i mitt liv, i mitt huvud, i mitt hem, i bilen och på jobbet såklart.
Fan vad gött egentligen. Jag jobbar med något som får så många människor att må bra och känna saker. Coolt. Har inte sett det riktigt så innan.
Sen jag fick Aron har musiken fått ytterligare några dimensioner. Till exempel så är det ibland lättare att kommunicera med honom genom att sjunga. Jag hittar på sånger om "Nu måste vi ta på oss kläder, i alla väder, så är det, så är det" och när man sjunger fram sitt budskap så köper han det ibland lite bättre. (Alltså om han ahr en sån där dag då det är NEJ till allt.)
Sen är det ju allmänt känt att det var smått turbulent och sorgligt i mitt liv under en period när jag var helt ensam med ett spädbarn och då jäklar vad det har varit tröstande att få sjunga och spela.
Att stå på scenen när jag var gravid var också en hit måste jag säga.
Häromdagen sa Aron att han kom ihåg när mamma sjöng sånger när han låg i magen. Då blev han så glad att han sprallade och sa dä-dä-dä.
Givetvis kommer han inte ihåg det men jag tror nog att det lilla ofödda barnet tycker det är mysigt med rytm och mammas nynnande.

Satte mig och övade på några klassiska bitar inför ett gig snart och den där fingersättningen jag lärde mig av min fantastiska pianolärare för snart 15 år sen sitter banne mig. Det är som att cykla. Coolt.
Nu måste det övas lite mer sång innan sonen och jag ska tralla vidare i parken. :-)

måndag 25 april 2011

Påsken i bilder






ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN värme!Tillbringat större delen av helgen vid havet med undantag för en tur till blåkulla med en liten vakthund på sopborsten :-).
Klarar jag mig inte utan just nu:

Arons pussar och kramar
fuktmask från Body Shop
lammstek från Knösabonden
min nya jeansjacka från MQ
pastasallad med massa godsaker i
salami
hemgjorda smoothies
näsdukar (har världens vårförkylning)
Marie Jungstedts deckare (läser alla om igen)
Sveriges Rikes Lag
IKEA katalogen
min digitalkamera

GLAD PÅSK!!!

fredag 22 april 2011

Kreativitet


Just nu är Aron och jag väldigt synkade när det gäller att vilja vara kreativa. Jag har ett sånt där äckligt stort behov av att måla, musicera, fixa hemma, laga konstiga maträtter utan recept, skriva, göra musik, bygga med lera osv. Länge har det varit så stt Aron inte varit så super sugen på just musik och dans och det har jag givetvis fått respektera. han har till och med förklarat att mamma får inte sjunga för då jobbar hon. Ja och så är det ju såklart i hans värld.
Men nu har vi en sån där period när vi gör en massa saker och skapar grejer av pinnar, färger, musik, gem, klossar, kudar och jag vet inte allt. Mycket roligt faktiskt.
Och så himla fina grejer han har gjort på dagis nu inför påsk. Det är så man verkligen bara smälter och hjärtat sväller av stolthet. Har sagt det förr och säger det igen-jag är så förundrad och tacksam för den helt otroliga kärlek som Aron ger och som jag känner. Den bara växer för varje dag. Helt galet och helt underbart.


Glad Påsk!

måndag 18 april 2011

Fucking Perfect



Idag är det musik för hela slanten hemma hos Rubarths. Har en massa jobb som hänger efter så det blev en del övande och plankande och då hittade jag bland annat den här goa låten som har ett bra budskap dessutom.
Hann ju givetvis med och titta lite på bloggar också och läste en av mina kloka vänners inlägg om att om man bloggar så finns man. Började då fundera på det här med att synas/finnas på nätet. Min syrra sa igår att hon tyckte det vara som att titta i ett skyltfönster och att hon minsann ville lägga tid på tvåvägskommunikation (dvs ses IRL eller prata i telefon) istället för att facebooka. Hon är en av få som jag känner som INTE har facebook. Hur klarar hon sig? :-)
Funderar faktiskt ibland själv på att lägga ner facebook och ägna de där minuterna åt att pussa ÄNNU mer på sonen, prata ÄNNU mer i telefon, messa ÄNNU mer, sjunga ÄNNU mer och kanske till och med hålla fint och snyggt hemma.
Idag är det i alla fall vår och nu blir det intensivt jobb en timme till innan jag och Aron ska ha mys i parken.

onsdag 13 april 2011

Sagt om mitt yrke

OBS!!!! Känsliga läsare varnas. För nu tänker jag berätta om ett av mina jobb. Jag är en sån där som är sk mångsysslare. Just nu har jag tre olika jobb och det är skitkul. Trivs som fisken i vattnet med denna variation.
Ett av mina jobb är LÄRARE. Denna omdiskuterade yrkeskategori som är tvungna att bevisa sin existens och kompetens genom att kräva yrkeslegitimation. Jag är FÖR denna legitimiation och hoppas att den också kommer innebära att statusen på yrket höjs.
På 70-talet så fanns det en policy att en lärare skulle tjäna lika mycket som en riskdagsman/kvinna. Det var tider det....
Det fanns en tid när elever inte sa emot en lärare för det gjorde man bara inte. Och OM de gjorde det så fick man gå in till farbror eller tant rektor och sitta i en gigantisk skinnfåtölj och få sig en sån utskällning som man sent glömde. Och inte fasen gjorde man om det där buset. Typ tjuvröka, kasta snöboll eller prata utan att räcka upp handen.

Jag har själv otaliga gånger fått mycket märkliga kommentarer och påstående om mitt yrke.
1. "Visste du inte vad du skulle göra med ditt liv?"
2. "Jaha så du blev lärare för att du inte kom in på juristlinjen?" (Obs!Jag har aldrig sökt juristutbildningen)
3. "Får du BETALT för att vara här med oss????? Jag trodde detta var en hobby." (sagt av en elev)
4. "Jaha så du är fritidspedagog som kan spela gitarr" (jag som inte ens kan spela gitarr)
5. "VEM som helst kan arbeta som lärare och göra det bra. Det är bara att drämma näven i bordet."
6. "Vad tjänar en lärare? Typ 10.000 eller?" (nej riktigt så illa är det inte......ännu)
7. "Va????? Har du läst 5 år på universitetet för att jobba med detta?"

Nej vem som helst kan inte vikariera som lärare i vilket ämne som helst (även om en del av våra ledare tycks tro det) precis som att vem som helst inte kan gå in och vikariera som kirurg eller som brandman.
Vad är det då som händer med skola? För något har hänt. I alla fall om jag tänker tillbaka på den tiden då jag gick i skolan och det är ju typ inte hundra år sen. Mycket har blivit bättre men en hel del har faktiskt blivit sämre. När vi måste ha teveprogram som "Klass 9A" för att folk (och lärare och skolledare själva) ska få upp ögonen för hur dagens skola kan se ut, ja då har det hänt något.
Jag har inga svar utan detta är verkligen en gåta för mig. men jag kan väl i alla fall få slå hål på myten idag om att lärare skulle vara något som "vem som helst" kan jobba som, när som helst och hur som helst. Och nej det är lika mycket eller lika lite "kall" som en banktjänsteman har. Och nej detta är inte min hobby även om jag oftast har vansinnigt roligt och trevligt på jobbet.

söndag 10 april 2011

Projekt Trots


Jahapp nu är den här. Den där berömda trotsen som alla pratar om. Det är ju en utvecklingsfas säger de som vet. Och man ska vara glad om ens barn trotsar för det innebär att de är trygga och att de sannolikt inte kommer trotsa så mycket senare. Så som jag gjorde. Jodå Anna var ett synnerligen snällt barn och glad som en lärka. Följsam som få och väldigt klok. Sen vet ingen vad som hände. Så när jag var 11 år så blev jag trotsigare än trostigast. Som tur var så varade det inte så himla länge och sen blev jag " mig själv" igen. Vet inte vad som är att föredra. En treåring som är så go och söt och ändå helt plötsligt kan ägna tjugo minuter åt att säga:
"Jag ska ha plåster. nej jag ska inte ha plåster. Jag MÅSTE HA PLÅSTER!!! Nej TA AAAAAAV PLÅSTRET!!" osv osv eller ska man ha en 15 åring som kallar en för kärring och "du fattar ingenting". Hur som helst så bor det trots i huset här nu och det är riktigt spännande. Aron är nog ändå "lugnare" än många i hans ålder. Och sen så säger han en massa roliga och rörande saker också. Som igår förklarade han för mig att han minsann skulle bada i turkost vatten med mamma och sen skulle vi ha två stycken drakar som skulle flyga högt, högt upp i himlen och titta ner på jorden. Han har också nu berättat att han minsann ska bli en sån som spelar och är på teve när han blir stor. Och han sjunger SÅ fint! När han klappar på en och säger att mamma är så gullig och har väldigt fint hår, ja då blir man också glad. Det roligaste är nog när han gör nåt tokigt och så tittar han förvånad på mig och frågar "Vad gör jag?".
Ja det händer mycket nu och det märks för han har fått tillbaka ett behov av att sova på dagen en stund.
Varje ålder har såklart sin charm och denna åldern som Aron är i nu är så spännande och utvecklande även för Arons mamma även om man ibland blir trött.

onsdag 6 april 2011

Matsäck, begär och rutiner


Dagens bloggtema är MAT. För att just nu kretsar livet en del kring just mat och bekymmer kring mat.
Minns ni den där evinnerliga matsäcken som mamma eller pappa hade gjort? Jag gick i en klass där de flesta ungar kom från ganska bra hemförhållanden. Många var lite bortskämda. Mina föräldrar var så där äckligt snusförnuftiga när det gällde VISSA saker. Till exempel så skulle alla skor inhandlas på Engelbrektsboden och de skulle vara PRAKTISKA inte snygga. Matsäcken skulle vara nyttig och så fick jag den i en gammal GB glasslåda.
En del tjejer i klassen hade en sån där fin låda med Little Twin Stars motiv eller Hello Kitty och några pojkar mumsade på chips och choklad. Så där satt jag med leverpastejmacka, frukt och mjölk. Men å andra sidan så hade mamma ofta lagt ner en liten lapp eller skrivit på servetten.
"Ha en bra dag gullunge" eller nåt annat sött och DET beydde mer än den där Little Twin Stars lådan.

Nu när jag själv ska göra matsäck till min son så blir det ofta macka, frukt, mjölk och ägg. Jag önskar verkligen att jag alltid hade tid att steka pannkakor, baka eget bröd och helst odla egen frukt på balkongen.

Just nu har jag cravings som kommer från typ ingenstans. Jag är som en bebis ibland och äter vissa saker i perioder. Just nu vill jag ha nötkött i alla former, oliver, fetaost, mina egna smoothies, pojkvännens nybakade bröd och oboy.
Då ska man helst jämka ihop allas behov och fixa bra och god mat. Det där är ju lättare sagt än gjort. Ofta blir det två olika rätter här hemma. Ja jag vet. Så SKA man ju inte göra men jag ser hellre att Aron äter och har LUST att äta än att alltid hålla på strikta regler kring maten.
Pojkvännen har sina önskemål och kan vara ganska kräsen så ibland blir det TRE olika rätter. Har jag folk här på middag så blir det fler rätter än så då många jag känner bara käkar veg eller har någon form av allergi.
Just nu har vi en annan liten mattjuv här hemma så det gäller att ha maten på behörigt avstånd.

Nä dax för lite mellanmål iform av ägg och frukt.

fredag 1 april 2011

En dag full av skämt


...eller det var bara det att allt var inte skämt. Vissa var tyvärr en trist sanning.
Såsom att en flicka blev våldtagen på VÄG FRÅN SKOLAN!!!!!!!! Eeeeh hallå. Dax att frlytta från Malmö eller?
Såsom att min älskade pappa-som ALLTID är den som står ut, orkar, är glad och positiv, är mycket fysiskt aktiv, är väldigt frisk och stark för sin ålder och som ALDRIG någonsin klagar eller gnäller-har fått stafylokocker inne i en led efter en egentligen ganska enkel operation. Min lilla gulliga pappa lät ynklig till och med och då blev döttrarna oroliga. Så nu ligger han inne stackarn och vi håller tummarna för att allt gått bra efter den andra operationen och att det intravenösa pencillinet ska hjälpa fort fort. Jag behöver pappa och Aron behöver sin morfar.
Såsom att mitt schema strular IGEN (vi har nåt digitalt nytt system på jobbet som "plockar bort" folk lite när som) och jag riskerade att lönen blir försenad-IGEN! Detta åtgärdade som tur var min underbara skolsekreterare under dagen. Tack Eva!
Såsom att en mycket kär vän till mig återigen stött på mycket, mycket jobbig motgång i livet och det smärtar mig.
Såsom att barnpersepktivet emellanåt verkar försvinna i rullorna och emellanåt är det föräldrahysteri och uppiskad stämning om vem som hämtar senast på dagis och vem som ger barnen godis mitt i veckan osv. Men det RIKTIGA barnperspektivet, då när t ex en minderårig elev berättar om nåt hemskt som hänt honom/henne och INGEN av den sk överheten gör något för att......ja just det. Varför?

Men det har också varit en bra dag på många sätt. Framförallt nu på slutet när jag fått hem Aron från dagis efter en skön löprunda i solen och nu väntar mys i soffan och middag. NU jäklar ska det mysas för man aldrig, aldrig vad som händer i livet.
Ha en skön helg alla bloggläsare!!!