Glad Påsk!

Jag firar inte påsken på annat sätt än att äta god mat, umgås lite mer med familjen än vanligt och så pyntas det en del. Ja det är alltså typ som jag lever i vanliga fall. Finns det inge anledning att pynta, feja, mysa och slappa så hittar jag en. För att det är livskvalitet.
Just den här påsken är det dock inte så kul att pynta hemma eftersom vårt grovkök just nu är i vårt vardagsrum. Efter att vi upptäckt fuskbygget from hell så har vi nu rivit ut allt. Ja man få ju se det positiva med det...man passar på att rensa upp. Lever man med en hamster så samlar man på sig en del. Så nu har jag sorterat och kastat allt från gamla mobiltelefoner till maskeraddräkter.
Nåväl. Det kunde varit värre. Min sambo fick några sömnlösa nätter då han funderade på hur vi skulle lösa allt och efter att vi insett att vi inte får ut en krona på försäkringen så blev han lite svettig. Jag kramade honom och sa att det kunde varit värre. MYCKET värre. Barnen kunde varit sjuka, Aron kunde ha bott nån annanstans, vi kunde varit arbetslösa....
Sagt och gjort. Vi slutade fundera på skiten och nu har det bara löst sig ändå av sig själv på ett bra sätt. Saker har ju en tendens att lösa sig för eller senare.
Men påskpyntat blev det inte. Men mycket tid med barnen, vänner och med varandra. Ja visst låter jag bara så där läskigt klyschigt positiv? Ja men när tragedin har flämtat i nacken och man ägnat ca 400 nätter åt att bara gråta, älta, vandrat fram och tillbaka på kalla tomma golv, lyssnat på sina egna andetag och känt sig ensammast i hela världen ja då tycker man nog livet är ganska gött ändå. Så länge vi har varandra.
Älskar er min fina familj!