SJ s reklam är inte missvisande. Har nu suttit på ett tåg fram och tillbaka till Stockholm med äldste sonen. Snacka om vad man kan avhandla under en tågresa. Allt från varför man är tvungen att vaccinera sig mot hemska sjukdomar, varför vuxna inte vill att barn ska äta för mycket socker, vad som hände innan Aron fanns, hur stor kärleken kan vara , varför man inte ska äta sånt som hamnat på golvet, vem som sjunger bäst av Usher och Adele, varför vissa människor är långsinta, om gosedjur sover bäst i ryggsäcken eller inte......
Stoppet var Upplands Väsby och vi fick en underbar tid tillsammans med käraste L och hennes barn. När barnen somnat satt vi uppe länge i mörkret på terrassen insvept i fleecefiltar och avhandlade också stora frågor. Att få samtala så länge med en god vän som från första parkett fick se premiären av Arons framsteg och liv, det är stort.
En dag kommer jag kanske berätta om de där kvällarna hösten 2008. Kanske kommer jag berätta om vad det var som gjorde att vi skrattade hejdlöst, förlösande och länge. Kanske kommer jag berätta om vad som sades under alla de där mysiga middagarna på Almbacksgatan och Sallerupsvägen medans Aton snusade gott i vår famn.
En sak är i alla fall säker. Det fanns en trojka. En armé bestående av kloka kvinnor. Tiden har slipat av oss och barnen, husen, jobben, männen har gjort oss äldre och lite klokare. Men ändå när jag väl sätter mig med en av mina forna riddare och pratar så blir det så påtagligt vad allt handlar om oavsett vilka vägar vi tar. Intelligens, ödmjukhet, öppenhet och förlåtelse tar en människa oändligt långt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar