...jag grät varje gång någon gjorde bra i från sig i IDOL
...jag fick huvudvärk av mitt favoritrödvin
...nikotintuggummina gav halsbränna
...jag blev hysteriskt orolig att det blivande pappan råkat ut för något på jobbet bara han var en kvart sen
...sminket inte "fastnade" utan man såg bara helt ofräsch och trött ut hela tiden
...det blev fruktansvärt tungt att springa den där vanliga löprundan på 4 km
...alla nyttig mat blev skitäcklig och kebab var det enda man tänkte på
...nattugglans tid var förbi och John Blund kom nån gång vid 21 varje kväll
Bloggen startade när jag var gravid och handlade mycket om hur det var att vara ensamstående(ofrivilligt) mamma till min son Aron, hur det är att ligga i vårdnadstvist, barnuppfostran, samhällsfrågor och andra funderingar en kvinna i sin bästa ålder kan ha. Nu skriver jag också om min son Hannes 1 år och om hur det är att bo på "solsidan" som "nygammal" näsetbo och hur det är att vara musiker. VÄLKOMNA!!!
onsdag 30 april 2008
söndag 27 april 2008
v 20
fredag 25 april 2008
På väg vinter och vår 08
I skrivande stund har jag 12 veckor kvar innan min första guldklimp ska se dagens ljus.
Graviditeten har inte varit enkel på något vis. Först mådde jag fruktansvärt illa. Sen blev jag så där vansinnigt känslig. Kunde typ få en adrenalinchock bara av att SE en kö på konsum. Det roligaste var väl att man blev mer och mer lik Pamela herself eller i alla fall på vissa ställen.
Efter v 18 har jag mest känt mig oförskämt lätt i kroppen, vacker och smidig som en gasell...eller i alla fall nästan. Hunden Diesel och katten Maximus väntar med spänning liksom mamma och pappa som ska bli morföräldrar för första gången. Nåja, Maximus lär bli väldigt svartsjuk så vi får se hur vi ska lösa det.
Till min hjälp på min resa har jag haft mycket kloka väninnor som själva varit "mitt i karriären" och jag har fått massor av tips på hur man faktiskt kan fortsätta LEVA fast man är mamma. Nu har ju inte min lilla kille kommit än så jag kanske får äta upp detta, men tanken är att hela mitt liv inte ska förläggas till Willys, babysim, espresso house, mammagrupper och i tvättstugan. Lite gig, musik och fest ska det nog hinnas med :-).
Bilder på magen kommer snart.....
Graviditeten har inte varit enkel på något vis. Först mådde jag fruktansvärt illa. Sen blev jag så där vansinnigt känslig. Kunde typ få en adrenalinchock bara av att SE en kö på konsum. Det roligaste var väl att man blev mer och mer lik Pamela herself eller i alla fall på vissa ställen.
Efter v 18 har jag mest känt mig oförskämt lätt i kroppen, vacker och smidig som en gasell...eller i alla fall nästan. Hunden Diesel och katten Maximus väntar med spänning liksom mamma och pappa som ska bli morföräldrar för första gången. Nåja, Maximus lär bli väldigt svartsjuk så vi får se hur vi ska lösa det.
Till min hjälp på min resa har jag haft mycket kloka väninnor som själva varit "mitt i karriären" och jag har fått massor av tips på hur man faktiskt kan fortsätta LEVA fast man är mamma. Nu har ju inte min lilla kille kommit än så jag kanske får äta upp detta, men tanken är att hela mitt liv inte ska förläggas till Willys, babysim, espresso house, mammagrupper och i tvättstugan. Lite gig, musik och fest ska det nog hinnas med :-).
Bilder på magen kommer snart.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)