måndag 28 januari 2013

Dagens trösterika sång




Jag är inte ett dugg religiös men jag bara älskar den här sången. Man kan tänka att man dedikerar den till någon som är ens stöd, ens kärlek och liv. Någon som finns där och nån som älskar en trots alla brister och fel som man ju har. Så rik jag är och lyckligt lottad som har detta i mitt liv. Det är minsann ingen självklarhet.
Så lyssna till denna kvinna som verkligen visste att livet kan vara tufft men att man också förlikar sig till slut :-).


söndag 27 januari 2013

Januari=transportsträcka

Har ju då börjat jobba efter föräldraledighet. Amen. Ja det är liksom ett måste i mitt liv. Jag AVGUDAR mina barn men jag dör själsligen om jag inte får vara kreativ också och det får jag verkligen på mitt jobb :-). (men det är slut med mysbyxor..NU måste man helt plötsligt försöka se snygg ut igen)
Apropå kreativ så har sambon fullkomligt snöat in på eget surdegs bak (alltså har ni luktat på den där surdegssmeten???? Fy.) och prins Aron har byggt ett helt landskap inne på sitt rum där varje djurart har sin plats, ö. borg, säng....
Hannes är nu drygt fem månader och kräver ganska mycket så nu måste mamma och pappa var kreativa och utsövda för att hitta sätt att underhålla bebisen :-). Så olika bebisar kan vara. Eller så får man vad man klarar av och förtjänar ha ha. Jag var ju helt ensam med Aron och var såklart glad att jag fick en frisk och nöjd bebis. Hannes är också frisk och nöjd men så galet nyfiken så han ska helst STÅ hela hela tiden i mammas eller pappas knä. och så tycker han om att träna krypning/ålning påhejad av Aron.

Mr Know it All är lugn för tillfället och jag får vila mina öron från alla dumheter som nu människor kan vräka ur sig. I ett annat liv kan jag skriva en bok om "Så sänker du dina medmänniskor på bästa sätt".

Ja kort sagt..Livet rullar på som det ska så här i januari (som inte direkt tillhör favismånaden). Så där lagom av allt. Somnar dödstrött klockan 21.30 varje dag. Jobbar, lagar mat, tränar, leker med barnen, städar...Ja ni vet. :-)

Sätter lite guldkant på grådasket och kylan genom att träffa mina vänner, äta (är inne i en period när jag bara måste ha nötter , hembakade kakor, och varm choklad med vispgrädde) och träna crossfit (jäklar vad STARK man blir).

Och nu är det snart dax att börja blogga om mitt stora projekt under våren och vad det kommer utmynna i den 2e juni. Avslöjar en del nästa gång.


Simma lugnt!

söndag 20 januari 2013

Känsla kontra okänsla



Här är svaret på varför jag håller på med musik. Det snackas en del om oss "känslomänniskor" (tänker snart börja använda ordet "okänslomänniskor") och vad det kan medföra (ja fördomarna  är att man med automatik är impulsiv, instabil och jag vet inte allt...). Samtidigt behövs det såna också. Såna som tar ut svängarna, svettas, visar med hela kroppen och ansiktet vad musik är och att det är en egen unik konstform. Vi behövs också.

Ja nu menar jag ju inte alls att jag spelar i samma liga som Usher (I wish liksom...) men den här livevideon visar verkligen upp vad det är att vara sångare och musiker och ta sitt arbete på stort allvar.
Och utan känslor eller förmågan att förmedla känslor hade såna som Usher inte funnits.


onsdag 9 januari 2013

You don´t know a thing about me Mr Wannabeöverförmyndare




Känsliga läsare varnas för idag blir det inte alls gulligt, PK, fint och vad vissa av er skulle kalla normalt.
Fast å andra sidan folk bloggar ju om sina diagnoser fysiska och psykiska,. lägger ut bilder på sig själv i inga kläder alls. skriver hatbloggar mot poliser, SD, skolan, enskilda tjänstemän osv...
Och DET tänker jag inte göra!
MEN när personer som ska skydda mitt, ditt och andras barn säger " Vissa personer har faktiskt split vision och det har säkert den här personen. Därför behöver du inte alls oroa dig för att barnet skulle fara illa ensam där i parken X"
Jaha ok. Mr Know it all kan ju knappast kollat upp säkerheten i just den här parken där knarkdealer förekommer, hundar går lösa med ägare som har tatueringar av ett särskilt slag om jag säger så. Att parken ligger ett stenkast från en mycket trafikerad väg och att parken befinner sig en stor stad.
Det hade han inte heller.
"Ok så då har ju du ansvar om det händer något?" säger jag skarpt.
"Nej det vill jag inte påstå men det händer ju inget när barnet är där vid parken eller nån annanstans. Men det ligger dig i fatet när du oroar dig för ditt barn."

Jag blev stum.

"Ok jaha är inte det bra att man ibland oroar sig över sitt barn?"
"Jo fast VI oroar oss inte alls."
"Ok men då tror jag att jag förstår jag ska inte berätta för nån när jag är orolig för mina barn."
"Jo men det ligger dig i fatet som sagt eftersom VI vet ju när man ska oroa sig eller inte."

Vet NI det alla mammor och pappor där ute som har separerat och inte har hundra koll på barnet hos den andre hela tiden? Vet ni när det är OK att oroa sig eller inte. Alltså ok för Mr Know it All. Jag vet inte vilken mall jag ska gå efter. Kanske bara böja på huvudet och säga tack för jag fattar vad det rör sig om. Har du EN gång gjort ett misstag gentemot en tjänsteman i nån myndighet då är du dömd för all framtid. Och misstaget kan vara själv svara på alla deras frågor och berätta sanningen. ja för då är det inte DEN sanningen de vill ha. För de stackarna arbetar utifrån en arbetshypotes och de måste ju stämma annars blir chefen inte glad. För det kostar pengar. Massor.
Misstaget kan också vara att du inte vill "leka arga leken" med en tjänsteman på ett seriöst möte och hur hon då slänger med håret och föraktfullt fnyser "Du är fan inte sann."
Du kanske inte har lust att göra dig skyldig till försäkringsbedrägeri och skaffa falska läkarintyg. Och när du handläggaren UPPMANAR dig att göra detta inför x antal vittnen......Ja då får du nog och vräker ur dig nåt otrevligt. Sen är du körd.
Men hur var det där med diskrimineringsgrunder gentemot klienter. De missade nog den kursen och även Bo Edvardssons litteratur.

Ibland sviker samhället som ska skydda mitt barn och våra barn och allas barn men lär er då detta-IFRÅGASÄTT ALDRIG!!! För då gör det ont sen bara. Riktigt ont och de små barnahänderna som glatt klappar gosedjuren, som glatt kramar...Som nån vill göra hårda och tuffa.

"Ja för lite milt våld skadar inte barnen. Inte ens när man med våld måste tvinga dem från mamma och pappa vid de LVU jag varit med om i alla fall." (sagt av en Mr Know it All)

Tack! Jag ska böja mig! Hallelujah!!!

söndag 6 januari 2013

Jag omfamnar, spottar på, älskar, skrattar hejdlöst på Dig 2012

År 2012 i bilder!








2012 var kampen. Kampen för mitt barn. Fy fan säger jag bara. Aldrig mer. Men 2012 var också harmoni (efter maj), trädgård, underbar semester på Gotland och Bohuslän, en UNDERBAR höst med massor av kvalitetstid med Aron och Hannes. Hunnit träffa mycket folk och skaffat mig ett par nya kompisar.

Så vad bär 2013 med sig för mig?
Ja en sak är säker. Det blir jobb och nu är firman i full gång också. :-)
Det blir resor såklart! Gotland och nåt varmt ställe utomlands.
Planeringen fortsätter för att uppnå två mål som jag har....:-)
Skriva klart boken
Ta körkort
Fortsätta föreläsa
.....

Ja också  komma helt i form igen såklart! :-)

Gott Nytt År alla och var rädda om varandra!!!




Slut på sötebrödsdagar???

Vilket ord liksom. Sötebrödsdagar. Måste härstamma från 1800-talet när Jante var som störst och Luther satt på axeln.
I mitt liv är det sötebrödsdagar så ofta det går. För jag unnar mig. Är allergisk mot fredagsmys (fick igår höra om en barnkör som till och med på sin julavslutning sjöng OLW:s jingel "Nu är det fredagsmys..."). Jag vill ha måndags. tisdags, onsdags, torsdags, fredags, lördags och söndagsmys! Because I´m worth it.
Hur som helst så är det dax för mig att kliva ur pyjamasen och gå till jobbet efter en skön föräldraledighet. Mika ska vara hemma till juni och bara det sticker ju vissa i ögonen. "Huuuuuuur ska du klara dig utan din bebis?" Ja alltså det är ju inte så att min bebis försvinner. Han är ju med sin pappa och har det hur gött som helst och jag kommer ju hem på eftermiddagarna.
Vågar knappt inte säga att jag tycker det ska bli asgött att få börja jobba. Få vara Anna och inte bara mamma. och nu när den där gräsliga förkylningen börjat försvinna ur kroppen så kan jag också gå tillbaka till mina träningsrutiner som jag så stolt fick in under hösten.
Styrkan är det vä inget större fel på men har inte riktigt vågat springa. och när jag väl kände att "allt satt på plats" efter förlossningen så kom ju den där gräsliga hostan och det värkte i lungorna vid kraftig ansträngning.
Tänker börja lugnt nu med jogging ett par kilometer och målet är att komma tillbaka till den löpform jag var i 2009. Har ju aldrig varit en långdistansare (jag blir så uttråkad) men snabb på 800 m, 1500 m och 2000 m vill jag bli igen.
Så sötebrödsdagarna är över sa nån till mig.....Oh no! Bara en annan typ av dagar. Fast lika bra dagar.
God fortsättning 2013 alla!!