tisdag 20 mars 2012

Kalla mig bakåtsträvare om ni vill

Fler och fler kommunikationsmedel kommer på marknaden och ändå så kommunicerar vi mindre. Verkligheten är ju egentligen fortfarande analog men det är det digitala som räknas.
Missförstå mig nu inte kära bloggläsare och vänner-det finns MYCKET som är positivt med alla dessa appar, Ipads, datorer, smartphones osv... och jag ÄLSKAR mitt jobb men ibland blir det för mycket.
Som idag hade vi personalmöte i 3 timmar (!!!) och det kan ju behövas men det var två killar (som i och för sig var superkompetenta och trevliga) som skulle omvända oss alla. Ty utan din Ipad så är du ingen. Typ. Alla på vår skola har fått Ipads och inte nog med att vi läggs på mer och mer administrativt jobb, nu ska man dessutom hålla koll på alla pedagogiska appar och lära sig om hur man arbetar med dessa pedagogiskt.

Man ska omdefiniera kunskap och en av männen sa att om inte eleverna har roligt i skolan så lär de sig inget och lämnar skolan. Suck..Ja så är det kanske men vad är det här med att allt ska vara så himla roligt? Eller är jag själv bara en bitter tant som minns mitt eget slit i skolan då vissa saker var ALLT annat än roliga?
Inte vet jag. Jag ska såklart ta mig an den där Ipaden men att den skulle ersätta hantverket vid pianot, face to face kommunikation och berättandets konst....Nja....

fredag 16 mars 2012

Det gör inte ont när min knoppar brister



Nu så. Krokus i trädgården, knoppar på träd och buskar, glad kille som leker i trädgården med sin håv, vårkolor av en god gullig väninna...
Visst gör det ont när knoppar brister heter det ju. Jag vet inte om det gör så himla ont egentligen. Jag tycker nog mörkret är mer skrämmande. Däremot kan ju våren och det där speciella ljuset som finns här nere på näset vara bedövande vackert och Herr koltrast som sitter ensam i vår stora ek och sjunger galet vackert väcker såklart känslor. Men ont? Nej jag välkomnar våren och omfamnar ljuset.

onsdag 14 mars 2012

Mina och dina armhålor


Att folk orkar. Ja efter mitt senaste inlägg (som tydligen väckte anstöt hos några som verkade sitta inne med sanningen om mitt ex fast det visade sig att de anonyma elaka kommentatorerna blandade ihop killen på bilden med en HELT annan snubbe...Bättre lycka nästa gång pojkar.) så har man ju förstått att vissa grejer ska man passa sig för om man är tjej. En av dem är att odla hår. Så för fasen tjejer vad ni än gör, lägg pengar på brasiliansk smärtsam vaxning, raka er varje dag mellan och strunta i de gynekologer som säger att det är ohygieniskt med helrakat.
Om man bryter mot denna regel och offentliggör sina ludna ben eller stubbiga armhålor så riskerar ni att bli hotade med stening, utvisning, döden och evig olycka. Ty hårlöst är vackert och ger status. Hårlöst är det som är grejen och gärna ÖVERALLT. Så¨kära medsystrar tro inte att din kropp är din angelägenhet för då riskerar du att bli uthängd på facebook och andra sociala medier och icke att förglömma-de som dömer dig är GIVETVIS anonyma. Så himla modigt.

torsdag 1 mars 2012

Man måste inte ligga med sitt ex


Idag ska jag slå hål på en myt. Myten om att man inte kan vara "riktig vän" med ett ex. Jag möter ofta kommentarer som "Va? Är du kompis med din exman blir inte din pojkvän svartsjuk?" Jodå det finns en som blev svartsjuk men min nuvarande sambo är det inte. De har träffats flera gånger.
"Ja men det blir väl förr eller senare sex?" Nej det behöver det inte alls bli. Visst har jag haft sex med något ex men inte just den här killen.

"Hur kunde ni hitta till vänskapen efter att ni faktiskt hade en konflikt efter det tog slut?"
Vår strategi var att prata, prata, prata och åter prata. Jag hade betett mig ganska illa mot honom och kände att det var min förbannade skyldighet att svara på alla hans frågor och låta honom "älta". Vi har också varit duktiga på att lyfta fram varandras goda egenskaper och nu är han en av mina bästa vänner och en av de personer som känner mig bäst. Ingen av oss gillar konflikter eller är speciellt stridslystna så jag tror också att det var därför det fungerade så bra.
Det var därför jag valde att behålla hans efternamn och således har min son det efternamnet också, trots att det kanske sticker en del i ögonen. Men man gör ju som man vill faktiskt och om min son vill byta efternamn när han blir större så får han givetvis göra det.
Min exman är som min storebror. Han ställer alltid upp även när det stormar och många andra inte orkar. Han är modig och vi önskar varandra allt gott i livet. Min son är mycket förtjust i honom och han tillhör liksom familjen på nåt sätt. Vi har tom adopterat hans katt till Arons stora förtjusning.
Tack för att vi ha dig i vårt liv!

PS. Jag har givetvis fått hans godkännande att skriva detta och publicera bilden. DS