Mammatankar

Just nu är jag inne i det där stimmet igen "hur-kan-man-vara-så-här galet-kär-i-sin-son". Jag är ofta där fast ibland är det såklart jobbigt. Som när man för fetioelfte gången förklarar för honom att man inte får dra sönder mormors blommor eller när ungen klänger sig fast på en som en apa och tittar på en med stora svarta ögon. "Mamma inte jobba". Och så måste man ändå gå. Jag vänjer mig aldrig. Hjärtat värker varje gång. Som tur är så accepterar han oftast när man väl går och han sitter tryggt i mormors eller morfars famn och vinkar glatt och kastar slängpussar.
Och jag vet ju att han har det bra, det är inte det. Ibland är man bara otillräcklig och det är väl naturligt att känna så oavsett om du är ensamstående eller lever i ett parförhållande.
Men som sagt 59 minuter av 60 så är vår samvaro fylld av kärlek och glädje. Nu fyller han snart 2 år och jag ska be honom blogga om hur det är att vara 2 år, leva i storfamilj, busa, busa och busa.
Hur det än blev och hur det än blir så kan Aron aldrig vara fel och vi kan aldrig vara fel. För vi hör ihop och det är en så jäkla go känsla. Helt jävla fucking vackert helt enkelt.

Yngre medelålders kvinna reflekterar

Oj vad det var längesen jag skrev. Det har liksom bara varit lite för mycket i mitt liv. Men shit vad man lär sig av att leva. Det är coolt. Jävligt coolt.
Nu har jag dessutom hunnit bli "yngre medelålders kvinna" och ingen ålderskris än så länge även om huden kanske inte är lika slät och fin som när man var 20 och det där svallande Hollywoodhåret som jag hade när jag var gravid får man verkligen fixa med för att det ska se ok ut. Spelar det ngågon roll egentligen? Svaret för mig när jag hade min 25-års kris (hur fan jag nu kunde ha det när man typ är ett barn fortfarande) var JA. Allt spelade roll. Vad folk tyckte och tänkte. Om jag hade rutor på magen eller inte. Om jag var bäst i klassen eller inte. Om jag var älskad av precis alla eller inte.
Men så är det inte nu. Fan vad skönt. Jag vet vem jag är och varför och jag vet vad för slags mamma jag vill vara och vad jag kan och ska förbättra i mitt liv och inte (sen är det ibland lättare sagt än gjort). Jag ser mig i spegeln och tänker "jag är frisk". Jag går till gymmet eller löpspåret och känner att jag presterar till och med bättre än när jag var 25 även om jag kanske inte kan gå ner i spagat längre hur som helst, men när i vardagen måste man kunna det egentligen?
Tecken på att man har blivit LITE äldre är dock:
-gynekologen frågar om man vill skaffa fler barn och då kanske man ska skynda på lite
(i nuläget är jag dock fullkomligt nöjd med ett barn, min profet och stora kärlek ARON)
- reklamblad från tidningen TARA trillar ner i brevinkastet (excuse me men jag är fan inte i klimakteriet ännu)
- det känns inte självklart att sätta sig i skolbänken igen i 5 år för att läsa till jurist eller nåt. 2 år får räcka
- man inser att ens föräldrar är dödliga även om de fortfarande beter sig på tonåringar på många sätt
- min 95-åriga farmor har för första gången i sitt liv accepterat att hon kanske ska ha ett trygghetslarm OM hon nu skulle trilla eller nåt
- man behöver inte visa leg när man köper folköl (har faktiskt hänt att jag får visa leg på bolaget...)
- det är inte tal om att börja satsa på en karriär som elitidrottare
- jag har börjat pensionsspara

Men jag gillar det. För samtidigt är jag fortfarande ung och har säkert mer än halva livet framför mig och jag är visare (hmm....kanske inte märks alltid men jag är faktiskt det :-) ). Och så är jag mamma till en underbar liten grabb som varje dag får mig att skratta, bli rörd till tårar och som ger mig så mycket kärlek. Jag kanske inte bara inte är TJEJ längre utan tjej-kvinna-dam-madam. Coolt faktiskt.

You´ve got a friend

Hemkommen efter en sjukt rolig fest som jag och min kompis hade fixat....Eller rättare sagt VI hade kul. Men jag vet inte...Ibland så tänker jag att det beror på att jag är uppvuxen i ett sk " borgerligt hem" eller för att jag är född 1975..Jag vet inte men jag ser mig själv som en person som gillar att organisera, bjuda och att jag är ganska bra på det. Jag älskar verkligen mina vänner och hoppas att de vet och känner det genom min lojalitet. Jag tycker att alla mina kompisar är sjukt snygga, roliga, smarta, coola, kloka, snälla , godhjärtade...Var och en på sitt vis givetvis men ni förstår vad jag menar.
Men känner de det? Vet de verkligen om det? Om DU som läser detta skulle få reda på att ditt liv var slut imorgon skulle du så känna att du hade sagt allt du vill säga?
Jag skulle inte ha sagt allt och därför kära vänner och bloggläsare (vem det nu är som läser min blogg) så vill jag nu säga en gång till att jag är så tacksam för allt stöd jag får.

Men va fan man kanske inte ska vara så djupsinning( vad är det förresten att vara djup??). För om man kollade på gästerna som åt av all den goda maten, dansade som tokar, skrattade åt tal och lekar och som kramades så måste det betyda att de hade trevligt.
Jag hann säga hälften av vad jag ville säga på festen men hoppas sången räckte en bit. Ville inte riktigt ta plats som jag ville förr.
Men till Er:

Now ain´t it good to know that you´ve got a friend
when people kan be so cold
They´ll hurt you yes and desert you
And take your soul if you let them
OH BUT DON`T YOU LET THEM

Var rädda om vänskapen, kärleken och om varandra för vi har faktiskt ett ansvar.

Kan jag få ett nytt huvud tack?

Nu är det bevisat....Efter x antal blodprover, neurologiska undersökningar och samtal så har det kommit fram att min galna huvudvärk som förföljt mig sen januari beror på....ja gissa två gånger. Stress.
Vaddå jag stressar ju inte? Och det gör jag vekligen inte. Jag jobbar inte ihjäl mig precis. Har massor med folk som hjälper mig med Aron, skjuts hit och dit etc.
Nej det är tydligen den "inre stressen". Hmmm...vad är det för flum tänkte jag.
Nåväl för att farbror doktorn skulle bevisa för den envisa Rubarth att han hade rätt så satte han två NÅLAR i mig. En i handen och en i skuldran. Jaha tänkte jag vad var det här då.
Sen dog jag typ.....
Det gjorde helt sinnessjukt ont och jag sa till honom desperat "men va fan ser du inte som jag svettas". Men ett tu tre så var iaf den dagen utan mer huvudvärk.
Men "inre stress"??? Jodå det visade sig att jag drömmer mycket mardrömmar om nätterna så jag har bitit ihop och bitit ihop (jag har ju alltid skojat om att jag har medalj i den grenen efter att blivit ensam mamma) och det har orsakat inflammation i käkleden!!! Hallå? Skojar nån med mig?
Ja så nu är det då tydligen så att jag har så galet ont i huvudet och är yr och vansinnigt trött pga inre stress som jag knappt ens längre är medveten om. Det här är liksom min vardag ju.
Men nu är det dags att omvärdera saker och jag började med att tapetsera om mitt sovrum och köpa 15 stycken bag in box :-). Ja inte till mig själv då så klart. På lördag ska jag fira att jag blir tant i juli nämligen....Fast idag fick jag höra att jag "fortfarande faktiskt ser bra ut". Om nu det betyder ett skit. Vilket det givetvis inte gör i förlängningen.

Tydligen ska jag se till och få massage och närhet är ju bra sa doktorn.
Eh????? Alltså Aron och jag gosar JÄTTEMYCKET men massage? Hmm....jag kanske kan be hans kompis Rottweilern Hasse hjälpa mig.


Akta huvudet nu hörni!

Sexköpslagen hindrar kvinnor från att bejaka sin sexualitet - av Nettan Tjernkvist

Sexköpslagen hindrar kvinnor från att bejaka sin sexualitet - av Nettan Tjernkvist

ANNAS KOMMENTAR: Alltså jag må vara gammalmodig men inte fasen kan man kalla prostitution för "sexuell läggning" eller?
Jag är nog inte känd för att vara sådär superpryd och sluten och om det finns en massa kvinnor därute som verkligen VILL sälja sex på sin egna villkor för att de går igång på det så är det upp till dom. Nettan Tjernkvist verkar dock ha blandat ihop det där med att bejaka sin sexualitet och förtryck. SJÄLVKLART får man ha hur många partners man vill och på vilket sätt man vill så länge alla är glada och nöjda och ser till och skydda sig och det är ju ganska bra om man är singel. Men att hävda att sexköpslagen finns till för att det finns en massa moraltanter därute är väl lite galet. Jag vet i och för sig inte så mycket om prostitution och statstikien kring det. Det kanske finns hemmafruar därute som bara längtar efter att få bli upplockade på östra kyrkogårdenav nån okänd man och dessutom få betalt....En sak är i alla fall säker-det är inte min dröm.

Tala är guld tiga är skit...

...under förutsättning att du kan stå för det du säger.

Senast igår när jag gick längs Malmös gator i underbart vårväder så slog det mig hur glad jag är att jag bor i ett land där lagstiftningen talar sitt tydliga språk. Man får uttrycka sin åsikt i media, på arbetsplatsen, på gatan...
Ja man FÅR göra det och folk gör det. Med råge. Alla dessa anonyma bloggar, facebooksidor, chatforum där den ena efter den andra använder sig av sin medborgerliga rättighet-att tala. Men ofta under ett alias eller som anonym. Då döljer man sig bakom det och tycker sig ha rätten att tala illa om allt från våldtagna tjejer till självmordskandidater som man träffat i sin tjänsten (ja här pratar jag givetvis om den sk "Farbror Blå"). Man talar illa om kollegor, är öppet rasistisk osv. Och bara för att man gör det anonymt så kanske man rättfärdigar det hela genom att tänka "ja men det kommer ju inte ut vem JAG är och då är det inte lika illa. Dessutom "gör ju alla andra så här". "
Fråga är ska man göra det bara för att man FÅR och för att man KAN? Självklart ska man det, OM man kan visa lite stake eller snippa och stå upp för det man tycker. Jag inser såklart att det finns lägen då det är mindre bra att skylta med sin identitet t ex om man få ska vittna mot någon kriminell liga och liknande. Då ska man få ordentligt med skydd.
Men shit vad trött jag är på alla som bara ska tycka, klaga, hänga ut, kränka, förnedra kompisar, kollegor, skolkamrater och sen inte ens kunna stå för det.
Själv föredrar jag "face to face" så man kan försvara sig eller i alla fall förhålla sig till det. Annars kan man lika gärna tiga.
Ändå skrattar vi kanske åt folk som vi inte anser har den sociala spärren som säger rakt ut vad de tänker. "Oj vilka tokigheter han vräker ur sig!". För visst tycker vi inte att det är socialt accepterat att vrka ur sig vad som helst på i fikarummet på jobbet eller på en tjejmiddag. Men har blivit socialt accepterat att ANONYMT göra det. Hmmm....lite motsägelsefullt.

I´m back!!!!

Oj oj oj oj har så väldigt mycket att stå i. Dagis, springa, mormor, morfar, kompisarna, lekplatsen, gunga, hästen, gosedjuren,sjunga, spela piano, spela munspel, spela flöjt, MACKOR MED LEVERPASTEJ!!!!!!!, gosa, gosa lite mer, pussa mamma, pussa djuren, prata i telefon, MACKA MED SMÖÖÖÖÖR!!!!!!, kramas, pussla, läsa bok, läsa boken igen, läsa boken 15 gånger, prata, prata, springa, MACKA MED LEVERPASTEJ!!!!!!, gosa, gosa lite mer, MACKA!!!!!!, bada, pussa på Ruben, klappa Ruben, MACKA!!!!, GODNATT!

Ja ni fattar själva va?
Bästa kosten för mig är macka, pappas smoothie, macka, mjölk och banan. Finns absolut ingen anlending i världen att sitta i nån fjantig barnstol och äta nån smaklös LAGAD mat. Jag har inte tid dessutom.
Men jag kan berätta att jag fått en ny vän. Min kusin Ruben 4 månader visade sig efter ett tag vara en riktigt smart liten kille. Mycket roligare att prata med honom än de där stora människorna.

Livet leker alltjämt och jag vill ALDRIG bli äldre. Det här är den bästa åldern helt klart. Och nej Herr BVC Doktor, jag leker INTE med klossar för jag VILL inte.

Puss och Kram till alla mina fans
Aron