Jul, jul strålande jul

Så här i juletider blir Rubarth lätt nostalgisk och lite mer eftertänksam än vanligt.
Det är små saker som får mig att stanna upp, le, bli rörd, bli förbannad eller känna djup tacksamhet. Sammanställer senaste veckans små ögonblicksbilder nedan. Alla tycker jag har med julens budskap att göra. (Nej jag är inte kristen men är ju uppvuxen med en mamma som är MYCKET troende. Obs! Godhet och kärlek har inte ett dugg med kristendomen att göra).

Ett av "malmö skyttens" offer uttalade sig i tidningen idag om hur han kände inför den som försökt skjuta honom. Han sa : Jag älskar honom. Han är en människa.

Alla vänliga, tålmodiga föräldrar, mor och farföräldrar som trotsar snö och kyla och fikar med sina barn/barnbarn på stan, tar med dem i pulkabacken, låter dem hälsa på tomten och tar sig tid att julpyssla med dem.

Min sons tindrande ögon när mormor bakar, mamman slår in paket, morfar lägger in sill och ur radion strömmar julmusik. Han utbrister då. "Åh, så mysigt. Jag är jättejätteglad."

TV4 berättade idag om att vi svenskar i snitt skänker 1500 kronor per hushåll till hjälporganisationer i juletider.

Efter att ha läst en mycket intressant bok om hur vi stympade och steglade på folk ungefär där Zenithgatan ligger i Malmö nu, för inte mer än 170 år sen började jag tänka på de länder som fortfarande TROR på dödsstraffet. En av de personer dömdes till döden i Sverige på 1880-talet har äntligen fått vila. Hennes släktingar tilläts först sommaren 2009 (!!!) att begrava hennes kranium.
En av de argument som gjorde att dödsstraffet såsmåningom avskaffades i Sverige var just "DU skall icke dräpa". Och vi vet alla att i juletider är det många våldsbrott som begås i framförallt hemmet.

För tre år sen satsade riksdagen 1 miljard på att minska kvinnovåldet i Sverige. Tyvärr har våldet inte minskat. Det gräsliga är att barnen ofta blir vittnen och just kring jul när släkten samlas, snapsen serveras, alla ska umgås och vara "vänner"-DÅ smäller det. Jag finner inga ord för vad jag känner jag inför just VÅLD.

Så när min son inte kan välja mellan vilken juldvd han vill se eller vilken kaka han ska ha så kan jag inte låta bli att le. Jag ler för att han är så oförstörd, så glad, så förväntansfull och så underbar.

I vanlig ordning kommer jag ägna julen åt att vila, träffa nära och kära, pyssla, laga mat i lugn och ro, resa lite, sjunga och spela, läsa böcker....
2010 har varit ett mycket, mycket speciellt år för mig så i år ska jag lägga lite extra krut på eftertanke.

Hur som helst-GOD JUL och var rädda om varandra.