Fars dag

Jag firar inte Fars dag. Av den enkla anledningen att jag tycker att man kan visa uppskattning, ge små presenter, bjuda på fika etc massor av andra dagar på året och helst OFTA. För visst är vi rätt dåliga på att i vardagen tala om för vår omgivning hur mycket vi gillar att hänga med dem och hur fina de är.
Jag tillhör nog ändå den ligan som är hyfsad på att ge komplimanger till folk som jag gillar.

Idag var alltså en helt vanlig söndag och jag, min sambo och lille Hannes tog en sväng till Emporia. Ja det var ju typ vi och tusentals andra. Sen blev det trädgårdsarbete och när vi stod där med varsin kratta i handen och jäkligt illaluktande handskar på händerna så slog det mig helt plötsligt hur glad jag är att Hannes har fått en sån underbar pappa som Mika.

Mika är en mycket egensinnig, extremt envis person som lever efter att "ALLT går att fixa". Han är väldigt händig och uppfinningsrik och har grym simultankapacitet. Mika är också en mycket glad person som verkar ha hur mycket energi som helst och han surar aldrig. Han kan uppfattas som lite disträ och frånvarande men när man känner honom så vet man att det bara beror på att hans huvud oftast är fullt av idéer på nya mer eller mindre tokiga projekt. han är litegrann som en blandning av professor Baltazar. Skalman (för Gud nåde den som stör hans sömn och matrytm :-) ), Jesus, ett femårigt busfrö och nån rockstjärna.

Så idag ger jag en extra eloge till Mika och tackar honom för att jag får leva med honom och för att han ger oss alla i familjen så mycket omtanke varje dag!