Bloggen startade när jag var gravid och handlade mycket om hur det var att vara ensamstående(ofrivilligt) mamma till min son Aron, hur det är att ligga i vårdnadstvist, barnuppfostran, samhällsfrågor och andra funderingar en kvinna i sin bästa ålder kan ha. Nu skriver jag också om min son Hannes 1 år och om hur det är att bo på "solsidan" som "nygammal" näsetbo och hur det är att vara musiker. VÄLKOMNA!!!
söndag 8 februari 2009
Ljuva toner från den marockanske prinsen
fredag 6 februari 2009
Så levde de lyckliga.....?

Så är förundersökningen nedlagd och det är nog inte mer än rätt. Rent juridiskt är det säkert ett helt riktigt fattat beslut av åklagaren. Frågan är nu vad personalansvarsnämnden fattar för beslut om dessa tre polisers öde.
Det mest skrämmande med den här historien är nog att alla smygrasister krupit fram ur sina anonyma, gömda hålor och trott att de fått vatten på sin kvarn. Det är också ganska skrämmande att vissa tolkar det som att bara för att folk reagerat på polisernas uttalande så innebär det med automatik att man tycker det är ok att vandalisera.
Alltså det är INTE ok att bete sig som en del gjorde under upploppen i Rosengård vare sig för de som bor där eller för poliser. Man FÅR tycka vad man vill men har man ett myndighetsyrke så kan man inte våg för vind säga vad som helst I TJÄNST.
Sen är min åsikt fortfarande att detta är ett manligt problem till stor del. Det blir nån slags jäkla tuppfight och en (anonym) bloggare skrev till mig i samband med "polisfallet":
"Det är svenske mannens uppgift att skydda er kvinnor från icke svenska män...." Eeeeeeeh va? Då blir man ju mörkrädd.
torsdag 5 februari 2009
Folk e dummare än tåget ibland....
För ett tag sen så träffade jag en polisman i tjänst som sa till mig:
"Ja alltså vi är rätt ensamma allihop och många blir känslomässigt rubbade och cyniska och då är det svårt att kommunicera med folk i jobbet och privat."
Ja detta kan jag förstå men är det inte dags att sluta jobba då??? Om jag kände så skulle jag inte tillåta mig själv att arbete som lärare längre. Man MÅSTE vara professionell och den dagen man känner med sig att humanismen är borta så är det dags att byta jobb eller gå i terapi.
Ett annat exempel från den där världen är från i somras när jag var gravid.
Man får inte cykla på trottoaren men det gjorde jag ändå för att jag var så rädd om min stora mage. Polisen kör förbi mig men TVÄRNITAR ett par meter fram och jag fattade ingenting.
Jo då var det en MAN av utländsk härkomst som OCKSÅ cyklade på trottoaren och två killar hoppade ur polisbilen och började verkligen SKRIKA, tog hans leg och kallade honom för "din jävel".
"Du ska FAAAAAN inte cykla på trottoaren." Mannen såg helt chokad ut och bara la ner sin cykel och satte sig ner.
Jag cyklade förbi dem på trottoaren och de sa inte käft till mig. Nu kan det ju vara så att han var känd sen tidigare och bla bla bla bla men jag har många gånger erfarit att bara för att man är tjej (ibland är det tydligen en fördel), är vårdat klädd och svensk så kan man cykla utan lyse, svära åt vakter, bli alldeles för full, kissa offentligt osv.
Ja ja ja ja jag vet borde vara mer politiskt korrekt men sånt här gör mig verkligen förbannad!
tisdag 3 februari 2009
Klänningen är fixad!!!!

söndag 1 februari 2009
Finns det någon biologisk skillnad mellan oss egentligen?
fredag 23 januari 2009
Dagisets vara eller icke vara
onsdag 7 januari 2009
Så har det gått ett år....
2008 var året då jag:
lärde mig vad slempropp är
fick erfara hur det är att spy var dag och sova som en stock 14 timmar
fällt en massa tårar
upplevde största kärleken EVER (till min son)
insåg att jag hade oanade krafter
fick känna på hur det är att leva ensam med en bebis
fattade många väldigt dåliga beslut
fattade ännu fler fantastiskt kloka beslut
blev bjuden på många roliga fester och middagar
överträffade mig själv i matlagning och bakning
träffade fantastiskt många nya vänner och bekantskaper
gjorde återtåg på dansgolven med bravur
knäckte en del äkta champagne
bråkade med försäkringskassan
förvånade mig själv och många andra
sa många lite för dumma saker med en MYCKET bitter underton
2009 är året då jag förhoppningsvis:
flyttar
ser till att förkovra mig mer inom mitt yrkesområde och även andra områden
TAR MITT KÖRKORT!!!!!!!
fortsätter vara en nöjd, superstolt, galet förälskad MAMMA
får se min son springa, leka, hoppa, gå och kanske säga nåt ord eller två
tjänar mer pengar :-)
knäcker ytterligare några flaskor champagne
får se en av mina käraste vänner bli äkta FRU
får rida islandshäst flera dagar i sträck
lär mig sålla lite bättre
skaffar mig ännu mer skinn på näsan
skrattar högt flera gånger varje dag
GOD FORTSÄTTNING ALLESAMMANS!!