Did I disappoint you
Or leave a bad taste in your mouth
You act like you never had love
And you want me to go without
Have you come here for forgiveness
Have you come to raise the dead
Have you come here to play Jesus
To the lepers in your head
Did I ask too much
More than a lot
You gave me nothing
Now it's all I got
You say
Love is a temple
Love a higher law
You ask me to enter
But then you make me crawl
And I can't be holding on
To what you got
When all you got is hurt
Undrar hur det känns att vara kall inombords och inte reagera på yttre händelser. Jag har liksom aldrig testat för det verkar inte var min grej och jag hoppas verkligen att Aron ALDRIG stänger av.
För om man stänger av hur ska man då kunna uppleva det fantastiska och underbara i livet till fullo? Och hur ska man kunna skapa djupa, varaktiga relationer med människor som man påstår sig älska?
Det svåra när man känner saker är dock att acceptera att minnen väcker känslor som ibland gör för ont för att det ska vara sunt. Alltså att nå det där läget då man kan prata och minnas vad som hänt men utan att flippa ut typ.
JAG tror i alla fall på kärleken och det gör man nog om man fått kärlek som barn och därför tänker jag göra allt för att Aron ska veta hur älskad han är. Han kommer då inte bli bortskämd (vissa verkar ju blanda ihop det här med att ge kärlek och att skämma bort) utan bli en trygg person som då i sin tur kan ge kärlek. Och utan kärlek som barn så blir man fucked up. Och så säger folk att det spelar ingen roll vilket dagis de är på för de är ändå så små. Det är liksom fram till 5-6 års ålder som man måste lägga grunden. Klart att ALLT som händer under de åren spelar roll.
Tänk så enkelt det är egentligen. Kärlek ger kärlek och trygghet som ger tillit som ger kärlek generation till generation....Fruktansvärt basic och ändå måste Mary J Blidge sjunga "The One" för att det uppenbarligen finns en massa människor som använder det som de kallar kärlek som vapen och utpressningsmedel. Annars hade liksom inte den sången kunnat skrivas av U2.
One love.
torsdag 21 januari 2010
onsdag 20 januari 2010
Sagan om den förvirrade mannen
Varför är det så att 2010 så lider fortfarande den moderna mannen av det sk hora-madonna komplexet? Det måste handla om total förvirring och det kanske är samhällets fel att mannen är så förvirrad vad vet jag.
Efter att ha hört kompisars historier, läst "tjejtidningar", kollat på teve och varit ute en del själv eller bara gjort iakttagelser på krogen så undrar man ju varför det finns så många av dem.
Detta gäller såklart inte alla. Jag har en hel hög underbara killkompisar och massa kollegor som är män fast å andra sidan så har jag börjat fatta att det där komplexet inte visar sig förrän man blir ihop med en kille eller har någon form av fysisk kontakt.
Så hur känner man då igen den förvirrade mannen:
1. Han visar sina känslor endast på sms eller msn. Detta för att det kanske då det känns tryggt vad vet jag.
2. Han hänger gärna i baren på krogen och flörtar ganska så sofistikerat men dock.....
3. Han har läst "The game" (världens sämsta bok för er som inte vet) men följer bara vissa delar i den.
4. Han säger sig vara en öppensinnad man samtidigt som han lite syrligt kommenterar att du är ute med dina killkompisar (för i hans värld så är man inte kompis med en tjej utan antingen så är en kvinna en modersgestalt eller ett bra ligg)
5. Han säger att han endast bryr sig om inre kvaliteter och att han inte är mycket för one-night-stand (samtidigt som han låter sin hand glida ner längs ryggen på dig...) Om du vill ha honom på fall i detta läge så ska du ta bort hans hand och säga "jag är inte SÅN"
6. Han säger att han gillar intiativ och starka kvinnor som vet vad de vill. Om du vill ha sex med honom så visar du vart skåpet ska stå och hånglar upp honom men då lär du aldrig se honom igen. Om du är intresserad av mer så säger du " Alltså jag har varit gift i 8 år och bara legat med min man".
7. Han vill ha komplimanger av vitt skilda slag. Du ska ska både öva på repliker från porrfilmer och från svenska filmer från 30-talet.
8. Han kommer förmodligen vara ganska berusad men förneka det efteråt och han vill att du ska i alla fall låtsas att du är nykter.
9. Han kommer skämta med dig och kanske om dig eller kvinnor och du ska skratta men skämta ABSOLUT inte tillbaka om grova saker eller om HONOM.
10. Om du vill ha honom så ha ABSOLUT inte sex med honom.
Lycka till!!!!! :-)
Efter att ha hört kompisars historier, läst "tjejtidningar", kollat på teve och varit ute en del själv eller bara gjort iakttagelser på krogen så undrar man ju varför det finns så många av dem.
Detta gäller såklart inte alla. Jag har en hel hög underbara killkompisar och massa kollegor som är män fast å andra sidan så har jag börjat fatta att det där komplexet inte visar sig förrän man blir ihop med en kille eller har någon form av fysisk kontakt.
Så hur känner man då igen den förvirrade mannen:
1. Han visar sina känslor endast på sms eller msn. Detta för att det kanske då det känns tryggt vad vet jag.
2. Han hänger gärna i baren på krogen och flörtar ganska så sofistikerat men dock.....
3. Han har läst "The game" (världens sämsta bok för er som inte vet) men följer bara vissa delar i den.
4. Han säger sig vara en öppensinnad man samtidigt som han lite syrligt kommenterar att du är ute med dina killkompisar (för i hans värld så är man inte kompis med en tjej utan antingen så är en kvinna en modersgestalt eller ett bra ligg)
5. Han säger att han endast bryr sig om inre kvaliteter och att han inte är mycket för one-night-stand (samtidigt som han låter sin hand glida ner längs ryggen på dig...) Om du vill ha honom på fall i detta läge så ska du ta bort hans hand och säga "jag är inte SÅN"
6. Han säger att han gillar intiativ och starka kvinnor som vet vad de vill. Om du vill ha sex med honom så visar du vart skåpet ska stå och hånglar upp honom men då lär du aldrig se honom igen. Om du är intresserad av mer så säger du " Alltså jag har varit gift i 8 år och bara legat med min man".
7. Han vill ha komplimanger av vitt skilda slag. Du ska ska både öva på repliker från porrfilmer och från svenska filmer från 30-talet.
8. Han kommer förmodligen vara ganska berusad men förneka det efteråt och han vill att du ska i alla fall låtsas att du är nykter.
9. Han kommer skämta med dig och kanske om dig eller kvinnor och du ska skratta men skämta ABSOLUT inte tillbaka om grova saker eller om HONOM.
10. Om du vill ha honom så ha ABSOLUT inte sex med honom.
Lycka till!!!!! :-)
torsdag 7 januari 2010
Jag vill gå i ide -NUUUUU
Jag bara fattar inte varför januari, februari och mars finns överhuvudtaget.....
Ändå måste jag mog säga att 2010 har börjat bra, vilket var ganska otippat. Jag hade avgett några nyårslöften och jag tror fan jag lyckats hålla dem så långt.
Men jag är så trött och så vinterblek så man knappt vågar visa sig ute. (se bilden :-) ) Och inte fasen lyckas jag gå upp de där 5 kilona (tips mottages tacksamt) och håret är så där äckligt elektriskt och går inte alls att stajla. Nä fy fasen.....vilka lyxproblem egentligen kanske.
Om jag inte varit så förbaskat flygrädd så skulle jag tagit en restresa till solen nu faktiskt. Kom nämligen på häromdagen att jag inte varit längre än Oslo sen 2004 så jag var i Grekland. Inte likt mig alls. Å andra sidan har jag ju faktiskt fött barn och jag är liksom inte den som tar med mig Aron på en all inclusive med Bamseklubbar, barnportioner, köttbullar, pizza.....Inte riktigt min grej och nog inte Arons grej heller.
Nä fan jag vill gå i ide nu fram till skidsemstern v 13. Nån som vill hänga på?
lördag 2 januari 2010
Chilla lite nu va?
Oj oj oj....hej hej igen.
Ja alltid ska det vara så mycket att stå i. Man måste hålla stenkoll på de vuxna för de fattar liksom inte vad de ska hålla koll på själva.
Ta det här med speldosor. Ja mormor har ett antal såna och vad har man dom till? Jo det hörs väl SPEEEEEELDOSOR!!!!!! Ja det måste ju innebära att de ska SPEEEELA och det hela tiden. Speldosan ska vara igång-hela tiden!
Samma sak med munspel. Det heter alltså MUNSPEEEEEEEEEEL och det innebär att man ska spela på det-hela tiden.
Vänta...oj oj oj oj. Hej hej hej igen! Jo det vara bara så att det var nån som kom och då måste jag hålla kolla på nycklarna. Ja alltså jag måste låsa dörren efter den som kommer och mamma har inte alltid koll på det heller. Hon är för söt min mamma:-). Hon tror att man ska låsa dörren med EN nyckel. Jag har då tillgång till x antal nyckelknippor (för jag har minsann letat upp var alla dom finns) så jag låser med alla nycklar. Det är ju så det ska göras.
Det är synd om mamma ibland för hon har liksom inte förstått att man inte alls måste sitta vid matbordet och äta middag för det är ju inte så kul. Själv tar jag helst min tallrik och tar med till soffan där jag kan hoppa upp och ner samtidigt som jag äter...fast mamma hindrar mig direkt och då blir man ju jädrigt sur. Hon tror att jag ska kladda. Jag skulle ALDRIG kladda med vilje. Har faktiskt stenkoll och sånt. Så det så. Ha!
Vuxna....suck. Att de liksom inte bara kan chilla lite. Livet är ju här och nu och jag vill ALDRIG bli äldre än 16 månader. Man är liksom så vansinnigt söt (och får höra det hela tiden), klarar av det mesta man behöver kunna och så är jag fortfarande så liten så mamma kan bära omkring på mig och då kan jag pussa på henne när jag vill:-).
So long!!! Puss och Kram från er allas ARON-the giant
Ja alltid ska det vara så mycket att stå i. Man måste hålla stenkoll på de vuxna för de fattar liksom inte vad de ska hålla koll på själva.
Ta det här med speldosor. Ja mormor har ett antal såna och vad har man dom till? Jo det hörs väl SPEEEEEELDOSOR!!!!!! Ja det måste ju innebära att de ska SPEEEELA och det hela tiden. Speldosan ska vara igång-hela tiden!
Samma sak med munspel. Det heter alltså MUNSPEEEEEEEEEEL och det innebär att man ska spela på det-hela tiden.
Vänta...oj oj oj oj. Hej hej hej igen! Jo det vara bara så att det var nån som kom och då måste jag hålla kolla på nycklarna. Ja alltså jag måste låsa dörren efter den som kommer och mamma har inte alltid koll på det heller. Hon är för söt min mamma:-). Hon tror att man ska låsa dörren med EN nyckel. Jag har då tillgång till x antal nyckelknippor (för jag har minsann letat upp var alla dom finns) så jag låser med alla nycklar. Det är ju så det ska göras.
Det är synd om mamma ibland för hon har liksom inte förstått att man inte alls måste sitta vid matbordet och äta middag för det är ju inte så kul. Själv tar jag helst min tallrik och tar med till soffan där jag kan hoppa upp och ner samtidigt som jag äter...fast mamma hindrar mig direkt och då blir man ju jädrigt sur. Hon tror att jag ska kladda. Jag skulle ALDRIG kladda med vilje. Har faktiskt stenkoll och sånt. Så det så. Ha!
Vuxna....suck. Att de liksom inte bara kan chilla lite. Livet är ju här och nu och jag vill ALDRIG bli äldre än 16 månader. Man är liksom så vansinnigt söt (och får höra det hela tiden), klarar av det mesta man behöver kunna och så är jag fortfarande så liten så mamma kan bära omkring på mig och då kan jag pussa på henne när jag vill:-).
So long!!! Puss och Kram från er allas ARON-the giant
torsdag 31 december 2009
Happy New Year
Nyårsafton 1999 var jag hemma en kort vända från Boston, USA och firade med mina föräldrar och syster i vanlig ordning. Jag var den eviga singeln liskom min syrra. Det jag förväntade mig då av de nästkommande tio åren var givetvis familj, svenssonliv, vovve, hus osv.
Hund fick jag och barn fick jag. Syrran hittade sin prins 2004 och blev mamma 23e december 2009. Det har varken blivit körkort eller hus (även om det var nära två gånger faktiskt). Jag har pluggat en hel del. Rest i både Asien, USA och Europa. Träffat massvis med människor. Blivit sviken av både folk jag trodde var mina bästa vänner (och DET gör ont och känns fantastiskt onödigt) och faktiskt av en och annan karl också. Under många år hade jag förmånen att få bo tillsammans med en underbar schabrador. Jag skaffade mig en ny hobby-islandshästar.
Musiken har spelat stor roll och jag nådde på många sätt en hel del av mina mål med musiken, scenen och sången under de senaste tio åren. Och det största av allt var såklart att jag blev mamma i augusti 2008 till Aron. Jag har bott i ett antal olika lägenheter i Malmö men hoppas att jag nu kan få stanna i min fyra under i alla fall större delen av nästa decennium. Men det måste ju liksom ha hänt nåt mer?
Nån sa på facebook att vänner, arbeten och män kommer och går. Det enda som är bestående är ens barn. Är det så? Det låter hemskt ju....
Den största resan har dock varit den som skett inom mig. Jag har blivit vuxen under 00-talet och lite mer tacksam, ödmjuk, eftertänksam men också lite mer arg. När jag var runt 25 så var jag fortfarande ganska rädd för ganska många saker. Det är jag fortfarande men jag vågar nog sätta ner foten lite oftare. Det som är mest skrämmande med att bli äldre är att man mer och mer ser och förundras över hur vuxna människor kan bete sig mot varandra och mot sina barn.
Men det är väl så det är i livet antar jag. Man får sina törnar och så kan man antingen blir klokare, bittrare, mer cynisk, gladare, mer tacksam eller mer blasé.
Gott Nytt År och var rädda om varandra!!!
lördag 26 december 2009
Braveheart
Mod.....
Vad är egentligen mod och vad får det för konsekvenser när det fattas mod?
Jag satt och chattade med en polare idag på nätet och vi konstaterade krasst att med ett vapen i handen så blir man tydligen väldigt modig. Eller bara jävligt skruvad skulle jag vilja säga. Kan vi vara överens om att det inte är ett dugg modigt att leka med döden?
Gränsen mellan mod och dumdristig är tydligen hårfin. Jag har själv fått höra några gånger att jag är dum och korkad och för impulsiv som ger mig in i situationer som skulle kunna innebära att jag riskerar min hälsa. Folk får gärna kalla mig det för nästa gång någon idiot till pappa släpar sin unge i håret inne på triangeln och skriker "håll käften unge". För då kommer jag göra det som vem som helst skulle gjort-säga till personen i fråga, eventuellt tillkalla vakt eller ringa polisen beroende på hur det utspelar sig.
Och nej jag är inte ett dugg modig för civilkurage är nåt annat än mod. Civilkurage är något som jag hoppas och tror att ALLA föräldrar lär sina barn och pratar med dem om det. Civilkurage är något som, framförallt om man bor i ett demokratiskt land, man som medborgare är SKYLDIG till att visa i en del situationer.
Vi ska vara jäkligt glada rent ut sagt att vi bor i ett land där vi kan "gå emot strömmen" och protestera och visa civil olydnad. Det är vi också ganska bra på. Det vi kanske inte är så bra på är att i den egna lilla slutna kretsen gå emot strömmen och sätta ner foten. Och varför? Jo för att det är djupt mänskligt rotat att vilja känna tillhörighet och samhörighet.
Man kanske inte heller direkt vill gå emot sin chef, regeringen, riksdagen, UD eller polisen. Det ska man kanske inte göra heller om det inte är så att myndigheten/myndighetsutövaren/"makten" har gjort grova fel och misstag.
Det finns ju såklart folk som gjort det genom åren men just idag 26 dec 2009 så tänker jag på Fritidsresors Lottie Knutsson, informationsansvarig på Fritidsresor 26 dec 2004.
Hon vågade.
Nej MOD det är nåt annat kanske.........Civilkurage kommer ju från courage som ju betyder mod.
Fast mod för mig är att kunna hoppa ner från 10 m och simma i en mörk tunnel och inte veta när man ska få luft. Eller är det kanske det som är dumdristigt?
Vad är egentligen mod och vad får det för konsekvenser när det fattas mod?
Jag satt och chattade med en polare idag på nätet och vi konstaterade krasst att med ett vapen i handen så blir man tydligen väldigt modig. Eller bara jävligt skruvad skulle jag vilja säga. Kan vi vara överens om att det inte är ett dugg modigt att leka med döden?
Gränsen mellan mod och dumdristig är tydligen hårfin. Jag har själv fått höra några gånger att jag är dum och korkad och för impulsiv som ger mig in i situationer som skulle kunna innebära att jag riskerar min hälsa. Folk får gärna kalla mig det för nästa gång någon idiot till pappa släpar sin unge i håret inne på triangeln och skriker "håll käften unge". För då kommer jag göra det som vem som helst skulle gjort-säga till personen i fråga, eventuellt tillkalla vakt eller ringa polisen beroende på hur det utspelar sig.
Och nej jag är inte ett dugg modig för civilkurage är nåt annat än mod. Civilkurage är något som jag hoppas och tror att ALLA föräldrar lär sina barn och pratar med dem om det. Civilkurage är något som, framförallt om man bor i ett demokratiskt land, man som medborgare är SKYLDIG till att visa i en del situationer.
Vi ska vara jäkligt glada rent ut sagt att vi bor i ett land där vi kan "gå emot strömmen" och protestera och visa civil olydnad. Det är vi också ganska bra på. Det vi kanske inte är så bra på är att i den egna lilla slutna kretsen gå emot strömmen och sätta ner foten. Och varför? Jo för att det är djupt mänskligt rotat att vilja känna tillhörighet och samhörighet.
Man kanske inte heller direkt vill gå emot sin chef, regeringen, riksdagen, UD eller polisen. Det ska man kanske inte göra heller om det inte är så att myndigheten/myndighetsutövaren/"makten" har gjort grova fel och misstag.
Det finns ju såklart folk som gjort det genom åren men just idag 26 dec 2009 så tänker jag på Fritidsresors Lottie Knutsson, informationsansvarig på Fritidsresor 26 dec 2004.
Hon vågade.
Nej MOD det är nåt annat kanske.........Civilkurage kommer ju från courage som ju betyder mod.
Fast mod för mig är att kunna hoppa ner från 10 m och simma i en mörk tunnel och inte veta när man ska få luft. Eller är det kanske det som är dumdristigt?
fredag 25 december 2009
En ovanlig jul
Julen 2009 blev på många sätt ovanlig för familjen Gustafsson och Rubarths.
För det första så minns jag inte senast det var snö på julafton i Skanör!! (kanske 1995 när jag tänker efter och innan dess 1986). För det andra så firade vi inte med våra vanliga bundsförvanter nämligen våra grannar. I år blev det bara jag, Aron, min mamma och pappa.
Det kändes ganska tomt. Jag är en sån där person som har lätt för att bli lite nostalgisk på julafton, nyår osv. Och om det är tomt och tyst så ökas det där på. Så jag satt i pappas fåtölj i x antal timmar och såg på när min lille Aron sprang runt och lekte i sin tomtedräkt. Jussi Björlings version av "Oh helga natt" spelades om och om igen och mamma julpyntade.
Det blev så tydligt hur underbar julen kan vara. Jag älskar ljusen, lugnet, maten, familjen...Men julen kan också vara grym ångest för det man borde vara, borde ha och borde få uppleva. Jag är otroligt lyckligt lottad som får fira med mina familj, att Aron får en massa fina julklappar och jag också förresten. Hemlagad julmat står på bordet. Folk är nyktra och inget familjedrama utspelar sig. Jag har ett jobb som gör att jag kan vara ledig HELA jul och nyår. Jag kan lägga mig på soffan i myskläder och kolla på någon dålig såpa i timmar medans min pappa tar hand om min son och låter mig vila lite :-). Ja jag har det bra. Det tål att upprepas.
I år blev jag dessutom moster till en liten kille på självaste lille julafton och en bättre julklapp kan man väl inte få. Aron är ännu lyckligt ovetandes om den konkurrens som nu väntar honom:-).
GOD JUL ALLA och var rädda om det ni har!
För det första så minns jag inte senast det var snö på julafton i Skanör!! (kanske 1995 när jag tänker efter och innan dess 1986). För det andra så firade vi inte med våra vanliga bundsförvanter nämligen våra grannar. I år blev det bara jag, Aron, min mamma och pappa.
Det kändes ganska tomt. Jag är en sån där person som har lätt för att bli lite nostalgisk på julafton, nyår osv. Och om det är tomt och tyst så ökas det där på. Så jag satt i pappas fåtölj i x antal timmar och såg på när min lille Aron sprang runt och lekte i sin tomtedräkt. Jussi Björlings version av "Oh helga natt" spelades om och om igen och mamma julpyntade.
Det blev så tydligt hur underbar julen kan vara. Jag älskar ljusen, lugnet, maten, familjen...Men julen kan också vara grym ångest för det man borde vara, borde ha och borde få uppleva. Jag är otroligt lyckligt lottad som får fira med mina familj, att Aron får en massa fina julklappar och jag också förresten. Hemlagad julmat står på bordet. Folk är nyktra och inget familjedrama utspelar sig. Jag har ett jobb som gör att jag kan vara ledig HELA jul och nyår. Jag kan lägga mig på soffan i myskläder och kolla på någon dålig såpa i timmar medans min pappa tar hand om min son och låter mig vila lite :-). Ja jag har det bra. Det tål att upprepas.
I år blev jag dessutom moster till en liten kille på självaste lille julafton och en bättre julklapp kan man väl inte få. Aron är ännu lyckligt ovetandes om den konkurrens som nu väntar honom:-).
GOD JUL ALLA och var rädda om det ni har!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)