måndag 23 februari 2009

Livets pussel

Som ensamstående mamma ägnar man sig åt en sak och endast en sak-pussla.
Vem ska ta Aron när jag vill träna? Vem kan passa barnvagnen när jag klipper mig? Ska jag ta den där långrundan med vovven eller tvätta idag? Ska jag jobba, maila, prata i telefon med någon vän, städa eller vila när Aron sover middag? Hur ska jag få upp alla matkassar, vovven, den nya gåstolen, Aron och mig själv i hissen?

Ibland så hör jag pappor som har sina barn på deltid med stolthet berätta att de minsann tar sitt ansvar. Samtidigt som de inte vill ha sitt barn på "obekväma" tider som t ex fredag, lördag kväll. Kvällar överhuvudtaget och barnen ska inte lämnas för tidigt på "deras" dag för de "har ju jobbat" och behöver sova. Som att inte vi vkinnor jobbar då och vill sova ibland. Helt sjukt.

Just nu sover min prins och jag är själv dödstrött då lillkillen får tänder nu och är ganska krävande. Jag borde bara slänga mig i soffan och kolla på Oprah och sova en stund men det handlar om att PRIORITERA! Just nu insåg jag att jag måste göra nåt som får mig att må bättre sen dvs blogga lite, städa, bära upp gamla bebisgrejer på vinden (ja allt det där lyftandet får man minsann fixa själv när man är ensam också) och ringa några samtal.
Jag är ändå en mycket priviligierad ensam mamma. Jag har ett stort nätverk av vänner och familj som gärna passar Aron. Jag hinner med en hel del av mina intressen. Jag behöver "bara" ta ut föräldrapenning fyra dagar i veckan så jag kan vara ledig längre tid och Aron slipper dagis på ett bra tag.
Och ändå vill jag ibland bara sätta mig ner och lägga ner all verksamhet och bara gråta för det är så tungt. Vad vill jag säga med detta? Jo att jag hyser den största, djupaste beundran och respekt för de ensamstående mammor (och pappor) som inte har nätverk, jobb och pengar som ändå klarar att uppfostra bra medborgare och som orkar "hela vägen" och som kan ge sin villkorslösa kärlek och ha tålamod jämt. Shit vilket jobb! De borde fasen få medalj och en bonus på typ en mille.

Ja ja, ska fortsätta med mitt "ensamma-mamma-light"-liv och fixa här hemma innan min lilla älskling vaknar och vill leka.

1 kommentar:

BrunettFreddan sa...

Ser att du oxå bloggar på obekväma arbetstider....hör av dig....kram