Sverige, Sverige fosterland? Jag älskar dig men det är bara i dig som vissa uttryck finns och lever tex "löjligt stolt" och lagom.
Kan man vara "löjligt stolt" över sitt barn? jag vet inte det. Är det löjligt att vara stolt över att ens barn är fantastiskt? Nja jag tycker inte det faktiskt. En gång var det en person som arbetar på en av alla våra fina BVC som tyckte att man inte "skulle skryta" över sina barn. Nä skryta och skryta men är det fel att säga "jag är tokig i min son. Han är det underbaraste som har hänt mig och han är bara så himla speciell". Ja kanske det tycker Fru och Herr Lagom.
Just idag är jag ialla fall STOLT och inte löjlig för det.
Min pojke fick så mycket cred på förskolan för att han snabbt kan identifiera ett annat barns känsla och med en gång säger till de vuxna om någon är ledsen, arg eller rädd. Han är en riktig liten förhandlare som aldrig slåss utan istället använder sig av sitt rika ordförråd.
Han har stenkoll på att mormor kan behöva någon att hålla i handen när doktorn ska ta spruta , att man inte får trampa på sniglar, att man ska vara snäöll mot djuren, att kramar är mer gångbart än knytnävar och att man lyssnar bättre när man inte bara skriker och säger" jag ska, jag ska". Ja kan man vara annat än glad för det?
Jag har sagt det innan och säger det igen. LOVE IS ALL! Pass it forward!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar