Jag har ju lovat att berätta något om hur det är att bo i hus här på en ort där folk generellt har det lite bättre än på många andra ställen. Eller de har det i alla fall bättre rent materiellt och socioekonomiskt. och det är en jäkla ordning och reda-stämning. Folk kommer i tid, håller för det mesta hastighetsgränserna, står snällt i kö utan att trängas, hälsar ordentligt även på folk de inte känner, ägnar massor av tid åt långpromenader, i löpspåren och på golfbanan. Det är helt enkelt ordning och reda.
Vi ville ju då inte vara sämre och har ett litet projekt, för det ska man tydligen ha när man bor i hus, och det är att hålla trädgården tip top. Men om man har en ek som är typ 100 år på tomten så blir det mycket löv. Så vi beger oss ut alla tre med varisn kratta och räfsar,slänger och komposterar. Jag ville göra så där som de gör i amerikanska college filmer-bränna löven i trädgården för det luktar så gott. Som tur var så frågande jag min mamma först (hon är en sån där som skulle kunna skriva en avhandling om trädgård och vad får och inte får göra på sin tomt) och hon berättade att det FICK MAN INTE GÖRA.
Så det är bara att fortsätta räfsa (som ni ser skulle det behövas mer men just nu känns det som att jag behöver syrgasmask och tre kilo antibiotika).
Lillprins Aron tycker det är så roligt att han var tvungen att luta sig över staketet och ropa till en främmande tant att "alla barn måste arbeta varje dag. Så är det". ( Ja bara för att förtydliga mig nu så ingen tror att jag säger till mitt barn att arbeta så hjälper han till för att han vill)
Det är nåt visst med träden, naturen och luften här där jag bor. Eller så är det bara så det känns för att jag är så in love i mina löv och min kotte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar